Skolor och förskolor är de lokaler där städningen har störst direkt effekt på hur många som är sjuka. Barn har tätare kontakt med varandra och med ytor än vuxna har, de tar på allt, och de tvättar händerna sämre.

Samtidigt är det den lokaltyp där städningen oftast är underdimensionerad, eftersom budgeten mäts i kronor per kvadratmeter och en skola har väldigt många kvadratmeter golv.

Här är vad som faktiskt betyder något.

Golvet är inte det viktigaste

Ett traditionellt skolstädningsschema lägger merparten av tiden på golv, för att golvet är den största ytan och den mest synliga.

Smittspridningen sker någon annanstans: på de ytor barnen tar på med händerna, om och om igen, under en dag.

De ytor som betyder mest, ungefär i ordning:

Toalettdörrarnas handtag och lås — den enskilt viktigaste ytan i hela byggnaden
Kranar, tvålpumpar och pappershållare
Dörrhandtag i klassrum, kapprum och matsal
Bord och bänkskivor i klassrum och matsal
Ljusknappar
Ledstänger i trapphus
Delade digitala enheter — surfplattor, tangentbord, gemensamma datorer
Leksaker och material i förskolan

Punkt 7 och 8 hör sällan hemma i städavtalet men måste hanteras av någon. Är det inte städleverantören ska det stå i personalens rutin — annars görs det inte alls.

Rengöring och desinfektion — i rätt ordning

De blandas ihop rutinmässigt, och effekten uteblir.

Rengöring tar bort smuts och en stor del av mikroberna. Desinfektion avdödar resten — men bara på en redan ren yta. Desinfektionsmedel på en smutsig yta binder till smutsen.

Verkningstid är avgörande. Medlet behöver normalt ligga blött 30 sekunder till en minut. Att spruta och torka direkt gör momentet i praktiken verkningslöst, och det är den vanligaste bristen vi ser.

I förskolemiljö tillkommer en materialfråga: leksaker och ytor barn stoppar i munnen kräver medel som är avsedda för det, och avsköljning där anvisningen kräver det.

Förskola skiljer sig från skola

Golvet används. Barn sitter, ligger och leker på golvet. Golvhygienen är därför en direkt hälsofråga i förskolan på ett sätt den inte är i en gymnasieklass.

Skötrum är riskzon nummer ett och kräver egna rutiner, egna redskap och egen frekvens.

Vilrum och madrasser behöver schema för överdrag och avtorkning.

Leksaker behöver rullande rengöring. Ett realistiskt upplägg är att en andel roteras ut varje vecka snarare än att allt görs sällan.

Utemiljön följer med in. Sand, grus och lera i kapprum och hall året runt, och betydligt mer under de blöta månaderna i Göteborg.

Under eller efter skoltid?

Efter skoltid är standard och rätt för merparten: obehindrad åtkomst, inga störningsmoment, effektivare arbete.

Under skoltid behövs ändå för vissa moment. En toalett som städas klockan 16 är smutsig klockan 10. Kompletterande ronder mitt på dagen på toaletter och i matsal ger mer effekt per nedlagd minut än någon annan enskild insats.

Ett upplägg som fungerar: full städning efter skoltid, plus en kort dagrond som enbart tar toaletter, kontaktytor och matsal.

Personal som arbetar under skoltid ska vara känd för verksamheten och följa gällande rutiner kring vistelse i barngrupp.

Frekvens

Yta	Skola	Förskola
Toaletter	Dagligen + dagrond	Dagligen + flera ronder
Kontaktytor	Dagligen	Dagligen + dagrond
Klassrum/avdelningsgolv	Dagligen	Dagligen
Matsal	Efter varje måltid	Efter varje måltid
Skötrum	—	Flera gånger dagligen
Kapprum	Dagligen	Dagligen, oftare vid blötväder
Leksaker	—	Rullande veckoschema
Fönster	1–2 ggr/år	1–2 ggr/år
Golvvård	Sommar + lov	Sommar + lov
Högt sittande ytor	Terminsvis	Terminsvis

Under influensasäsong bör kontaktytorna få en extra rond snarare än att golven städas mer.

Sommaren är när det egentliga arbetet görs

Loven är enda tillfället då lokalerna står tomma tillräckligt länge för det som inte går under terminen:

Golvvård — polish, boning, skurning ner till underlaget
Fönsterputs invändigt och utvändigt
Höga ytor, ventilationsdon, armaturer
Bakom och under fast inredning
Möbeltvätt
Förråd och materialrum

Det här ska stå som egen post i avtalet med angiven tidpunkt. Läggs sommarstädningen in som “ingår vid behov” görs den sällan i tid, och golv som aldrig får underhåll behöver till slut bytas i stället.

Vad som bör stå i upphandlingen

Ytor per rumstyp i kvadratmeter, inte bara total yta
Antal toaletter — den mest tidskrävande ytan per kvadratmeter
Frekvens per rumstyp, differentierad
Kvalitetsnivå per rumstyp och hur den kontrolleras
Om dagrond ingår, och vad den omfattar
Sommar- och lovstädning med angiven omfattning och tidpunkt
Vem som ansvarar för leksaker och digitala enheter
Förbrukningsmaterial — papper, tvål, handsprit: ingår det?
Rutin vid utbrott av magsjuka eller annan smitta
Krav på personalen, inklusive registerkontroll där det är tillämpligt
Avvikelsehantering — hur rapporteras och åtgärdas brister?

Punkten om registerutdrag bör inte glömmas. Vilka krav som gäller varierar med uppdragets utformning och hur personalen rör sig i verksamheten — stäm av med huvudmannen och skriv in det som gäller.

Anbud utan ytuppdelning per rumstyp går inte att jämföra. Två skolor på samma totalyta kan skilja 40 % i städtid beroende på antal toaletter och hur lokalerna är möblerade.

Vad vi gör

Vi städar skolor och förskolor i Göteborg med omnejd, och räknar alltid fram ett timunderlag per rumstyp innan vi lämnar pris — ni får se uträkningen, inte bara summan. Det gör anbudet jämförbart och gör det tydligt vad som faktiskt ingår den dag något inte fungerar.

Se skolstädning för hur uppdragen läggs upp, kontorsstädning för övriga verksamhetslokaler, eller läs om vårt kvalitetsprogram.

Ska ni upphandla eller se över städningen inför nytt läsår? Skicka ritning och rumsförteckning så återkommer vi med underlag. Kontakta oss.

Skolstädning och förskolestädning — hygien, frekvens och upphandling